Stenhuggarmärken
Ett i mitt tycke ganska spännande lämning av medeltiden kan man se på söderväggen på Väte kyrka. Det är märken från stenhuggarna som har arbetat på kyrkan, plustecknet kommer från någon av dem, och därmed blir det hela mera konkret på något sätt - det var folk som i sitt anletes svett jobbade med att knacka sten dag ut och dag in.
Det finns inte märken på alla stenar men på ganska många. Såvitt går att förstå är den enda anledningen till att hugga in sitt märke en fråga om betalning, dvs stenhuggaren fick betalt per sten som iordningställdes.
Det finns olika stenhuggarmärken varför man vet att flera varit verksamma, och eftersom de återfinns på det treskeppiga långhuset så är märkena troligen från 1300-talet och av verkstaden Egypticus fason, se stenhuggarna, men alldeles tvärsäkert är väl inte detta ty skulpturer från 1100-talskyrkan sitter infogade lite här och var på 1300-talsdelen, t ex Den sista måltiden, dvs det är möjligt att stenhuggarnas märken nästan är från vikingatiden (det skall du emellertid inte sätta din hals på).
Stenhuggarmärket på bilden ovan är lite intressant för ett nästan likadant finns på Linköpings domkyrka, dock spegelvänt, som också var Gotlands under medeltiden, se Fornvännen 1909 (Fig. 2, märke 6). I Fornvännen sägs också, apropå att en del av Linköpings domkyrka i många drag erinrar om gotländsk byggnadskonst, att stenhuggarmärken på Gotland inte är vanliga vilket dock är lite svårt att hålla med om när man kikar på Väte kyrka.
Denna sten som en gång nog har tjänat som ankare för en hissanordning ligger också kvar framför söderväggen på kyrkan. På sidan om Vem byggde kyrkorna visar vi en bild på en skulptur från 1300-talet där två stycken just skall till och bära iväg en sten och så antar jag indirekt att det där med verkstäder, byggnadshyttor, vet jag inte om jag skall tro på. Men när man ser stenhuggarmärkena på Väte kyrka kan man fråga sig om det inte var så att större entreprenören/verkstäder byggde kyrkorna, dock med hjälp från bönderna alldeles som det sägs i Anga kyrka.
Kanhända fanns det kringresande entreprenörer på Gotland, vilket det där om Linköpings kyrka ovan är en aning om, som hjälpte till att bygga kyrkor här och var kring Östersjön, som i Yxkull i Lettland där gutar byggde den första kyrkan, se Kristi riddares gård.
Det finns inte märken på alla stenar men på ganska många. Såvitt går att förstå är den enda anledningen till att hugga in sitt märke en fråga om betalning, dvs stenhuggaren fick betalt per sten som iordningställdes.
Det finns olika stenhuggarmärken varför man vet att flera varit verksamma, och eftersom de återfinns på det treskeppiga långhuset så är märkena troligen från 1300-talet och av verkstaden Egypticus fason, se stenhuggarna, men alldeles tvärsäkert är väl inte detta ty skulpturer från 1100-talskyrkan sitter infogade lite här och var på 1300-talsdelen, t ex Den sista måltiden, dvs det är möjligt att stenhuggarnas märken nästan är från vikingatiden (det skall du emellertid inte sätta din hals på).
Stenhuggarmärket på bilden ovan är lite intressant för ett nästan likadant finns på Linköpings domkyrka, dock spegelvänt, som också var Gotlands under medeltiden, se Fornvännen 1909 (Fig. 2, märke 6). I Fornvännen sägs också, apropå att en del av Linköpings domkyrka i många drag erinrar om gotländsk byggnadskonst, att stenhuggarmärken på Gotland inte är vanliga vilket dock är lite svårt att hålla med om när man kikar på Väte kyrka.
Denna sten som en gång nog har tjänat som ankare för en hissanordning ligger också kvar framför söderväggen på kyrkan. På sidan om Vem byggde kyrkorna visar vi en bild på en skulptur från 1300-talet där två stycken just skall till och bära iväg en sten och så antar jag indirekt att det där med verkstäder, byggnadshyttor, vet jag inte om jag skall tro på. Men när man ser stenhuggarmärkena på Väte kyrka kan man fråga sig om det inte var så att större entreprenören/verkstäder byggde kyrkorna, dock med hjälp från bönderna alldeles som det sägs i Anga kyrka.
Kanhända fanns det kringresande entreprenörer på Gotland, vilket det där om Linköpings kyrka ovan är en aning om, som hjälpte till att bygga kyrkor här och var kring Östersjön, som i Yxkull i Lettland där gutar byggde den första kyrkan, se Kristi riddares gård.
/text och foto Bernt Enderborg